Psalm 45:7-8

Gud [elohim], din tron består i evigheters evighet, ditt rikes spira är rättens spira. Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud [elohim], har din Gud [elohim] smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.

Denna messianska text är skriven av Koras söner och används emellanåt som bevis för att Jesus är Gud enligt GT. Det är trots allt så att om NT säger att Jesus är Gud, då måste även GT göra det. NT kan inte påstå något som inte kan verifieras utifrån de tidigare skrifterna (jmf Luk 24:44; Apg 17:11). Vad gäller betydelsen av det hebreiska ordet elohim se under 1 Mosebok 1:1. Här, liksom i alla andra texter, behöver vi studera kontexten, både den större och den mindre.

Det många missar är att Ps 45 inte bara handlar om Messias utan även om en samtida jordisk kung. Exegeten Peter C. Craigie skriver att ”there can be little doubt that this poetic composition originated in the wedding celebration for a particular king, composed for the occasion”. (1) Om därför denna psalm vittnar om att Messias är Gud, då måste även den dåtida kungen ha varit det. Dessutom, när det gäller dess anspelning på Messias kan den inte läsas oberoende av de andra messianska psalmerna i Psaltaren, inte om vi utgår från att författarna skrev om en och samma Messias.  

Jordens kungar reser sig och furstarna rådslår med varandra mot HERREN och hans Smorde … Jag vill kungöra HERRENS beslut. Han sade till mig: ”Du är min Son, jag har i dag fött dig.” (Ps 2:2, 7)

Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig? Jag ropar och klagar, men min frälsning är fjärran. Min Gud, jag ropar om dagen men du svarar inte, och om natten men får ingen ro. (Ps 22:2-3)

Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min heliga olja. Min hand skall uppehålla honom, min arm skall styrka honom … Han skall ropa till mig: “Du är min Fader, min Gud och min frälsnings klippa!” Jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland kungarna på jorden. (Ps 89:21-22, 27-28)

HERREN sade till min Herre: “Sätt dig på min högra sida, till dess att jag har lagt dina fiender som en fotapall under dina fötter.” … HERREN har svurit och skall inte ångra sig: “Du är präst för evigt, på samma sätt som Melki–Sedek.” (Ps 110:1, 4)

Enligt Ps 2 var Messias förutbestämd att bli smord och född (adopterad) av Gud. Det är denna smörjelse som gör honom rustad att vara folkets kung inför Gud. Messias omnämns vidare som ”min (Guds) tjänare”. Enligt andra och tredje texten skall han ropa ”min Gud” till Fadern (jmf Mark 15:34; Joh 20:17; Upp 3:2, 12). Vidare skall han förtrösta på Gud för sin frälsning. Att Messias behöver förtrösta på Gud för sin frälsning visar att han inte kan vara Gud, detta eftersom Gud inte har behov av någon frälsning. Gud skall också göra honom till den högste bland kungarna på jorden, d.v.s. han skall bli konungarnas Konung (Upp 1:5) (se Uppenbarelseboken 17:14; 19:16). I sista exemplet lovar Gud att Messias skall bli präst på samma sätt som Melki-Sedek. Att vara präst betyder att man tjänar Gud och inte att man själv är Gud (vad gäller orden ”HERREN sade till min Herre” se under Psalm 110:1). Om det inte finns något i dessa psalmer som vittnar om att Gud en dag skulle bli människa, varför skulle då Ps 45 göra det?

Koras söner kände väl till moseböckernas undervisning att ”Gud är inte en människa, så att han skulle ljuga, inte en människoson, så att han skulle ångra sig” (4 Mos 23:19). Om de visste att Gud inte är en människa, varför skulle de då titulera deras samtida kung, samt deras eskatologiska Messias, som Gud? I början av sin psalm skriver de att ”nåd är utgjuten över dina läppar. Därför har Gud välsignat dig för evigt” (45:3). Behöver Gud välsigna Gud? Nej, psalmen handlar inte om att Gud har välsignat Gud, utan om att Gud har välsignat konungen/Messias, han som har blivit smord av Gud. 

Men hur skall vi då förstå orden ”Gud [elohim], din tron består i evigheters evighet” (45:7)? Kan en jordisk kung vara en elohim utan att vara Gud? Absolut! Att översättaren skriver ”Gud” med stor bokstav är inget den hebreiska texten kräver eftersom det inte finns någon skillnad mellan stora och små bokstäver i det hebreiska språket. I 2 Mos 7:1 blev Mose upphöjd till en elohim inför Farao. I Folkbibeln har man skrivit ”som Gud”, men detta är en parafrasering av översättaren för att hjälpa läsarna förstå vad författaren kan ha menat med elohim. Ordet kan dessutom syfta på avgudar och änglar (se under 1 Mosebok 1:1).

Vissa människor som representerade Gud på Bibelns tid titulerades elohim. I samband med stöld av egendom i 2 Mosebok står det: ”Skulle tjuven inte bli ertappad, skall husets ägare föras fram inför Gud [elohim]” (22:8). Men det går minst lika bra med följande översättning : ”If the thief is not caught, then the owner of the house shall appear before the judges” (New American Standard Version). Det är därmed kontexten som avgör om elohim skall översättas ”Gud” eller ”domare”.  Jesus sade till en grupp judar att ”står det inte skrivet i er lag: Jag har sagt att ni är gudar?” (Joh 10:34). Eftersom dessa judar representerade Gud titulerades de gudar. Och vem representerar Gud mer än Messias? Han om någon är därför värdig titeln elohim, utan att för den sakens skull själv vara Gud.

Slutligen har vi orden ”du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud [elohim], har din Gud [elohim] smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder”. Även om denna typ av översättning är vanligast är den långt ifrån självklar. De hebreiska orden עַל־כֵּן מְשָׁחֲךָ אֱלֹהִים אֱלֹהֶיךָ kan mycket väl översättas som man gjort i Bibel 2000: ”Därför har Gud, din Gud, smort dig.” Det som styrker denna typ av översättning är att den dubbla förekomsten av elohim efter varandra förekommer ytterligare sju gånger i Psaltaren, och i alla dessa fall handlar det enbart om Fadern (Ps 43:4; 48:15; 50:7; 51:16; 67:7; 68:9; 72:18). Det enda möjliga undantaget är Ps 136:2 där det står ”Tacka gudarnas Gud, ty hans nåd varar i evighet”. Likväl är det mest troligt att den dubbla förekomsten av elohim i Ps 45:8 handlar enbart om Fadern. 

Avslutningsvis finns det ett ännu starkare belägg för att Folkbibelns version ”därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder” inte stämmer. Om Messias är Gud, varför behövde han då bli smord? Smörjelsen har med sig kraft och auktoritet från Gud att kunna verka i en speciell uppgift. Men som Gud är man obegränsad och har därför inget behov av att bli smord. Dessutom, varför behövde han smörjas med glädjens olja? Var Jesus Gud samtidigt som han saknade glädje? Nej, knappast! Det är därför mer korrekt att översätta Ps 45:8 som man gjort i Bibel 2000: ”Därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina likar.” Att Gud har smort Jesus stämmer med Petrus ord i Apg 10:

Gud smorde Jesus från Nasaret med den helige Andes kraft, han som gick omkring och gjorde gott och botade alla som var i djävulens våld, ty Gud var med honom. (10:38)

Lägg märke till de avslutande orden ”Gud var med honom”. Det visar tydligt att Jesus inte är Gud. Eller skall det förstås som ett mysterium att Gud är med Gud? Nej, Gud är Gud och Messias är Messias, d.v.s. han är smord av Gud.


(1) Craigie, Peter C. Psalms 1-50, vol. 19. (Word Biblical Commentary). Thomas Nelson, Inc., 2006, s. 339.

En reaktion till “Psalm 45:7-8

  1. Bra skrivet, så uppfattar även jag saken. Dessutom är det värt att lägga märke till att Hebréerna 1: 8, 9 är ett citat av Psalm 45: 7, 8 som ju ursprungligen var riktad till en mänsklig kung i Israel. Den som skrev denna psalm tänkte helt klart inte att denne mänsklige kung skulle vara Gud den Allsmäktige. Här hjälper sammanhanget en på rätt spår…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s