Kolosserbrevet 1:15-20

Han är den osynlige Gudens avbild [eikon], förstfödd före allt skapat. Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allting, och allt består genom honom. Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste. Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors – frid genom honom både på jorden och i himlen.

Eftersom Jesus är den osynlige Gudens avbild (eikon) menar många kristna att han måste vara Gud. Men om Paulus trodde att Jesus var Gud, varför skrev han inte det klart och tydligt? Att vara en avbild är inte samma sak som att vara originalet. Därför kan inte Jesus, avbilden, vara Gud som är originalet. Dessutom, står det någonstans att Fadern är den osynlige Gudens avbild? Nej, eftersom Fadern är den osynlige Guden. Han kan inte vara en avbild av sig själv. Jesus är det inte och därför skrev Paulus att han är en avbild av denne. NT säger dessutom att även vi, Jesu lärjungar och medbröder, är Guds avbilder.

En man bör inte ha något på huvudet, eftersom han är Guds avbild [eikon] och ära. Och kvinnan är mannens ära. (1 Kor 11:7)

Vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild [eikon], från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden. (2 Kor 3:18)

Att Jesus är Guds avbild innebär att han fullt ut representerar Fadern. Jesus sade att ”den som har sett mig har sett Fadern” (Joh 14:9). Ingen människa har någonsin representerat Gud till den grad Jesus gjorde det. Men vad innebär det att Jesus är ”förstfödd före allt skapat”? Den avgörande frågan är om han var förstfödd som en preexistent varelse eller i form av Guds plan. Lars Hartman, professor emeritus i NT:s exegetik vid Uppsala universitet, presenterar några intressanta tankar kring Kol 1:15-20 i sin kommentar Kolosserbrevet.

I vår text fokuseras hur han (Gud) ‘uttryckt sig’ genom Jesus, ‘den osynlige Gudens avbild’. När vi vill försöka förstå detta bör vi inte utgå från den historiske Jesus, flytta upp honom på Guds tron och föra honom tillbaka, tillbaka, tillbaka i evighet, och så tillägga honom egenskapen att vara preexistent (= ha en tillvaro före sitt jordeliv). Det är nog mera rättvist att ta fasta på textens anknytning till samtida tankar om den gudomliga visheten med vilken och genom vilken Gud uttrycker sig. Det innebär att man byter ut en bild från människovärlden mot en annan från samma värld, nämligen bilden av plan eller vishet. Vi kan t o m försöka ersätta ‘plan’, ‘vishet’ med ‘verksam avsikt’. Gud har en ‘verksam avsikt’ och i enlighet med den uttrycker han sig. Denna verksamma avsikt ligger bakom Jesu person och verk. (1)

Enligt Hartman hade inte Jesus en medveten preexistens. Istället var det Guds plan eller verksamma avsikt som, när tiden var inne, tog sig fysiskt uttryck i Jesus. Allt i himlen och på jorden blev sedan skapat genom denna plan/verksamma avsikt. Hartman förklarar vidare vad det innebär att allt är skapat i och till honom.

Alltet är skapat enligt Guds verksamma avsikt och denna präglar alltet. I den meningen skulle vi kunna tala om en försvagad lokal betydelse: alltet omsluts av denna verksamma avsikt och är så ‘i’ den … Guds verksamma avsikt har alltså också ett mål. I det här sammanhanget blir det skapade alltet inriktat mot Kristi verk. (2)

Eftersom Jesus är Guds plan/verksamma avsikt blir det mer förståeligt hur allt har kunnat skapas genomi och till honom. Det som stöder Hartmans perspektiv är den judiska förståelsen av Guds skapelsearbete, där rabbinerna menar att Gud skapade sju saker innan han skapade himlen och jorden.

Seven things were created before the world was made, and these are they: Torah, repentance, the Garden of Eden, Gehenna, the throne of glory, the house of the sanctuary, and the name of the Messiah. (3)

Messias namn fanns, enligt rabbinerna, innan Gud skapade allt annat. Eftersom Paulus var väl förtrogen med det judiska sättet att tänka är det fullt förståeligt att han uppgav Jesus som ”förstfödd före allt skapat”. Inte för att han trodde på en medveten preexistent Jesus utan för att Jesus ingick i den plan/verksamma avsikt Gud hade för mänskligheten innan han skapade världen.


(1) Hartman, Lars. Kolosserbrevet. EFS-förlaget, Uppsala, 1985, s. 43.

(2) ibid, s. 44-45.

(3) Talmud, Pesarim 54a.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s