Hebreerbrevet 1:8-9

Om Sonen säger han: Gud, din tron står i evigheters evighet, och rättens spira är ditt rikes spira. Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder.

Det verkar uppenbart att Sonen (Jesus) är Gud, eftersom det står ”Gud, din tron står i evighet … Därför, Gud, har din Gud smort dig”. Men detta är ett bra exempel på hur en översättning styrs av översättarens egen teologiska övertygelse. Texten är ett citat från Ps 45 och den grekiska översättningen Septuaginta (LXX), där Koras söner ger sin hyllning till en jordisk kung i samband med hans bröllop: ”Min sång gäller en konung … Du är den skönaste bland människors barn” (45:2-3). Om därför Messias är Gud enligt denna psalm, då måste även den dåtida kungen ha varit det (Se under Psalm 45:7-8). Dessutom, varför valde Hebreerbrevets författare att citera från Ps 45 som handlar om en jordisk kung, när det finns mängder av andra texter i GT som tydligt handlar om Gud?

Studerar vi kontexten till 1:8-9 blir det ännu mer tveksamt att Jesus är Gud. I 1:4 skriver författaren att ”sonen har blivit så mycket större än änglarna”. Hur kan Jesus ha gått från att ha varit mindre till att bli större än änglarna, om han är den Gud som har skapat dem? Det skapade kan aldrig bli större än Skaparen. Vidare talar författaren om det ”namn han har ärvt”. Tveklöst handlar det om Guds namn JHWH (jmf Fil 2:9)? Men hur kan Jesus ha ärvt detta namn om han alltid har varit JHWH? Vidare kan den grekiska texten till 1:8-9 översättas på två olika sätt. Antingen som man gjort i Folkbibeln där Jesus är Gud, eller som man gjort i Bibel 2000. 

Din tron, gudomlige, består i tid och evighet, din kungaspira är rättens spira. Du älskar det rätta, du hatar orätt. Därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina likar.

Jesus benämns ”gudomlige” samt att ”Gud, din Gud” har smort honom (jmf Apg 10:38). Här är det inte Jesus utan Fadern som är ”Gud, din Gud”. Men kan Jesus som upphöjd människa vara gud eller gudomlig? Ja, titeln ”gud” på Bibelns tid hade inte den betydelse vi i dag tenderar att ge den, utan det handlade om att en person fick delegerad makt och auktoritet från Gud. Så var det för profeten Mose, Koras söners stora förebild och ledare: ”Herren svarade (Mose): ’Nu gör jag dig till en gud för farao” (2 Mos 7:1 [Bibel 2000]). Jesus visste om detta när han konfronterades av en grupp judar i Jerusalem.

Jesus svarade dem: ”Står det inte skrivet i er lag: Jag har sagt att ni är gudar? Om han nu kallar dem som fick Guds [theos] ord för gudar – och Skriften kan inte göras om intet – hur kan ni då säga till honom, som Fadern helgat och sänt till världen: Du hädar, därför att jag sade: Jag är Guds [theos] Son.” (Joh 10:34-36)

För de som ändå menar att Folkbibelns översättning är den mest korrekta, behöver i så fall fundera över varför Gud behövde smörja Gud i 1:9? Och varför behövde Gud smörja honom med glädjens olja? Har inte Gud tillräckligt med glädje utan att behöva bli smord? För mig är det högst osannolikt att Jesus skulle vara Gud och samtidigt behöva Guds smörjelse.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s