Uppenbarelseboken 5:14

Allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga: ”Honom som sitter på tronen, honom och Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten i evigheternas evigheter.” Och de fyra väsendena sade: ”Amen.” Och de äldste föll ner och tillbad [proskyneo]. (Upp 5:13-14)

Att de fyra väsendena tillbad honom som satt på tronen (Fadern) och Lammet (Jesus), ses av många kristna som bevis för att både Fadern och Jesus är Gud. Men till att börja med bör poängteras att det grekiska ordet proskyneo inte i första hand betyder “tillbe” utan ”falla ner” i respekt och vördnad inför någon. Thayer’s Greek-English Lexicon of the New Testament förklarar proskyneo på följande sätt:

To kiss the hand to (towards) one, in token of reverence … among the Orientals, esp. the Persians, to fall upon the knees and touch the ground with the forehead as an expression of profound reverence … in the N. T. by kneeling or prostration to do homage (to one) or make obeisance, whether in order to express respect or to make supplication. It is used a) of homage shown to men of superior rank … b) of homage rendered to God and the ascended Christ, to heavenly beings, and to demons. (1)

Det är därför proskyneo används i Bibeln för både Gud, änglar och människor (av högre rang). Om detta ord skall översättas “tillbe” eller “falla ner” (i respekt och vördnad) beror på kontexten samt på hjärtats inställning hos den som faller ner. Därför står det i Grekisk-Svensk ordbok till Nya testamentet och de apostoliska fäderna att ordet “översättes beroende på sammanhanget”. (2) Tror man som översättare på Jesu Gudom skriver han/hon ofta ”tillbe” när det handlar om Jesus, men ”falla ner” (i respekt och vördnad) när det handlar om andra varelser. 

Se, jag överlämnar åt dig några från Satans synagoga, några som säger att de är judar men inte är det utan ljuger. Jag skall få dem att komma och falla ner [proskyneo] inför dina fötter, och de skall förstå att jag har dig kär. (Upp 3:9)

I vissa fall översätts proskyneo med ”falla ner” även när det handlar om Jesus, vilket visar hur subjektivt ordet kan översättas.

Medan Jesus talade till dem, kom en synagogföreståndare och föll ner [proskyneo] för honom och sade: ”Min dotter har just dött. Men kom och lägg din hand på henne, så får hon liv igen.” (Matt 9:18)

Denna synagogföreståndare tillbad inte Jesus utan föll ner i respekt och vördnad inför honom, helt i enlighet med den judiska tron att endast Gud är föremål för tillbedjan, såsom också Jesus lärde.

Därefter tog djävulen honom upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. Och han sade: “Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber [proskyneo] mig.” Då sade Jesus till honom: “Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe [proskyneo], och endast honom skall du tjäna.” (Matt 4:8-10) 

Men hur skall vi förstå Upp 5:14 när det står att de äldste föll ner inför både Fadern och Lammet (Jesus)? Som vi såg tidigare behöver proskyneo “översättes beroende på sammanhanget”. Vi behöver därför studera denna vers utifrån både den mindre och större kontexten. En del av den större kontexten är NT:s motsvarigheter i GT.

Därefter sade David till hela församlingen: ”Lova HERREN, er Gud.” Då lovade hela församlingen HERREN, sina fäders Gud, och de bugade sig och föll ner [proskyneo] för HERREN och för kungen. (1 Krön 29:20 [LXX])

Det står att församlingen föll ner (proskyneo) inför både Gud och kung David. Betyder det att dessa tillbad David? Nej, absolut inte! Lika lite som dessa tillbad David, lika lite blev Lammet i 5:14 föremål för tillbedjan. Här får vi visserligen inte glömma Jesu ord att ”alla skall ära [timao] Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom” (Joh 5:23). Men likväl har det grekiska ordet timao inte samma betydelse som proskyneo (jmf Matt 15:4). 

Vidare har vi den mindre kontexten som är orden i nära anslutning till Upp 5:14. Precis innan de fyra väsendena faller ner inför Gud och Lammet, säger den oräkneliga skaran av änglar att ”du (Lammet) har gjort dem till ett konungadöme, till präster åt vår Gud (Fadern)” (5:10). Änglarna hyllade Lammet som hade köpt människor av alla stammar och språk, folk och folkslag och gjort dem till präster åt vår Gud. Även om dessa hyllade Jesus för det han hade gjort var han ändå inte ”vår Gud”. Detta är denna hyllning som får sitt uttryck i 5:14 när de fyra väsendena faller ner inför Jesus.

Uppenbarligen är det inte fel att falla ner inför Jesus. Tvärtom, han förtjänar vår hyllning och tacksamhet eftersom han i kärlek utgav sig själv för att ge oss evigt liv. Men att tillbe Jesus i tron att han är den evige Guden är inte, som jag förstår det, förenligt med Bibelns samlade undervisning. Samma person som skrev Uppenbarelseboken skrev även Johannesevangeliet, där Jesus bekänner att det finns bara en Gud och det är Fadern, och att han själv är sänd av denne.

Detta är evigt liv att de känner dig (Fadern), den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus. (Joh 17:3)

Denna sanning får vi aldrig tumma på!


(1) Thayer, Joseph H. Thayer’s Greek-English Lexicon of the New Testament. Hendrickson Publishers, 2007, s. 548.

(2) Heikel, Ivar & Fridrichsen, Anton. Grekisk-Svensk ordbok till Nya testamentet och de apostoliska fäderna. Universitetstryckeriet, Uppsala, 2006, s. 191.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s