Inledning (II)

Kontexten, kontexten, kontexten!!!

Den absolut viktigaste tolkningsregeln för att rätt kunna förstå en biblisk text är att studera kontexten, både den större och den mindre. Oftast är det här det brister hos dem som försvarar treenighetsläran. Man rycker en vers ut ur sitt sammanhang och bygger en lära utifrån den. En annan tolkningsregel som är avgörande för att förstå vem Jesus är, är att det som står i NT måste stämma överens med det som står i GT. Vi kan kalla detta för den större kontexten. Om NT säger något som inte stämmer med GT, då har GT större auktoritet eftersom det skrevs först. Är därför Jesus Gud i NT måste han vara det även i GT. Jesus sade att han hade kommit för att uppfylla och inte motsäga det som står skrivet om honom i de tidigare skrifterna.

Han sade till dem (lärjungarna): ”Detta är vad jag sade till er, medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna.” (Luk 24:44)

Men vad står skrivet om Jesus i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna? Hittar vi stöd för att han alltid har varit Gud och att han en dag skulle födas som människa? I Encyclopedia of Religion står det:

Exegetes and theologians today are in agreement that the Hebrew Bible does not contain a doctrine of the Trinity, even though it was customary in past dogmatic tracts on the Trinity to cite texts like Genesis 1:26, ”Let us make humanity in our image, after our likeness” (see also Gn. 3:22, 11:7; Is, 6:2-3) as proof of plurality in God. Although the Hebrew Bible depicts God as the father of Israel and employs personifications of God such as Word (davar), Spirit (ruahִִ), Wisdom (hokhmah), and Presence (shekhinah), it would go beyond the intention and spirit of the Old Testament to correlate these notions with later trinitarian doctrine. (1)

Visst finns det texter i GT som vid en ytlig läsning ger en antydan om att Jesus är Gud. Men studerar man djupare blir det uppenbart att det inte handlar om mer än bara antydningar. Faktum är att GT vittnar mer om att han inte är Gud än att han är det.

Jordens kungar reser sig och furstarna rådslår med varandra mot HERREN och hans Smorde (Messias). (Ps 2:2)

Ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, en telning (Messias) från hans rötter skall bära frukt. Över honom skall HERRENS Ande vila, Anden med vishet och förstånd, Anden med råd och styrka, Anden med kunskap och fruktan för HERREN. Han skall ha sin glädje i HERRENS fruktan. (Jes 11:1-3)

Se, min tjänare (Messias) som jag uppehåller, min utvalde, i vilken min själ har sin glädje. Jag har låtit min Ande komma över honom. Han skall utbreda rätten bland hednafolken. (Jes 42:1) 

Se, min tjänare (Messias) skall handla vist. Han skall bli hög och upphöjd, ja, mycket hög. Liksom många häpnade över dig, så skall hans framträdande förvrängas mer än andra mäns och hans gestalt mer än andra människors … Det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. (Jes 52:13-14; 53:4)

Jag skall låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han skall föra dem i bet, nämligen min tjänare David (Messias). Han skall föra dem i bet och vara deras herde. Jag, HERREN, skall vara deras Gud, men min tjänare David skall vara furste ibland dem. Jag, HERREN, har talat.” (Hes 34:23-24)

Du skall säga till honom (översteprästen Josua): ”Så säger HERREN Sebaot: Se, en man, hans namn är Telningen (Messias). Under honom skall det gro, och han skall bygga HERRENS tempel. Ja, det är han som skall bygga HERRENS tempel. Han skall vinna härlighet och sitta på sin tron och regera. En präst skall han vara på sin tron, och frid skall råda mellan båda.” (Sak 6:12-13)

Svärd, upp mot min herde (Messias), mot den man som står mig nära! säger HERREN Sebaot. Slå herden så att fåren skingras. Ty jag skall vända min hand mot de små. (Sak 13:7)

Messias omnämns som en utvald och smord tjänare åt Gud som skall ha ”kunskap och fruktan för HERREN”. Men hur kan han ha kunskap och fruktan för HERREN om han alltid har varit HERREN? I Hes 34 står det att ”Jag, HERREN, skall vara deras Gud, men min tjänare David (Messias) skall vara furste ibland dem”. Det är alltså HERREN och inte Messias som skall vara folkets Gud. Det står vidare att ”en präst skall han vara på sin tron”. Men som präst tjänar man Gud. Hur kan Jesus tjäna Gud om han själv är Gud? Slutligen står det att han skall vara Guds herde, samt vara en man (människa) som står Gud nära (jmf Apg 2:22). Det finns vidare texter i GT som visar att Gud inte kan bli människa, inte utan att gå emot det han själv har sagt.

Gud är inte en människa, så att han skulle ljuga, inte en människoson, så att han skulle ångra sig. (4 Mos 23:19)

Den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar sig inte. Ty han är inte en människa, så att han skulle kunna ångra sig. (1 Sam 15:29)

Han är ej en människa som jag, så att jag kan svara honom: ”Vi går tillsammans till rätten.” (Job 9:32)

Jag vill inte låta dig känna min brinnande vrede, jag vill inte på nytt ödelägga Efraim. Ty jag är Gud och inte en människa, helig är jag ibland er, och med vrede vill jag ej komma. (Hos 11:9)

Om Gud på flera ställen sade till Israels folk att han inte var en människa, hur sannolikt är det då att han senare, utan förvarning, steg ner och blev människa? Skulle inte det vara att lura sitt eget folk? Nu kanske några invänder med att Gud har makt att göra vad han vill. Men säger Gud något konkret, för att sedan göra precis tvärtom? Kan vi inte lita på att han håller det han har sagt? I Malaki bok säger Gud att “jag, HERREN, har inte förändrat mig” (3:6). Och Jesus sade att “Skriften kan inte göras om intet” (Joh 10:35). Min förståelse av detta är att Gud aldrig kan bli människa eftersom han inte förändras och de ord han har uttalat inte kan göras om intet. Orden “Gud är inte en människa” måste därför stå orubbligt fast. 

Messias, Guds Son

Att lära sig betydelsen av de två titlarna ”Messias” och ”Guds Son” är avgörande för att rätt kunna förstå vem Jesus är, speciellt då de förekommer i många av de texter som används för att bevisa Jesu Gudom. Men det många inte reflekterar över är att detta är mänskliga titlar som bevisar mer emot än för att Jesus är Gud (se under Titeln ”Messias” och Titeln ”Guds Son”).

Sändebudsprincipen

Om man vill förstå vem Jesus är i förhållande till Gud, är det av absolut nödvändighet att man studerar principen om sändebud. När man förstår denna princip faller en stor pusselbit på plats. Vid olika tillfällen i GT dyker HERRENS/Guds ängel upp och beskrivs på ett sätt som många gånger gör det svårt att se någon skillnad mellan denna varelse och Gud. Många kristna tror att HERRENS/Guds ängel var Jesus i sin preexistens. Men studerar man djupare inser man att detta inte kan stämma, åtminstone inte om man samtidigt menar att han själv är Gud. Om man förstår sändebudsprincipen förstår man varför Jesus sade att ”den som har sett mig har sett Fadern” (Joh 14:9). Dessa ord betyder inte att han är Gud, utan att han är Guds fullkomliga sändebud och representant, på ett sätt som ingen annan har varit under hela mänsklighetens historia (se under Sändebudsprincipen).

Allt har blivit honom givet

Det många missar när man läser om Jesus i NT är att all makt och auktoritet han äger har blivit honom given. Detta är högst märkligt om han inte bara var 100% människa utan också 100% Gud på jorden, vilket den traditionella kristna traditionen gör gällande.

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: ”Jag har fått all makt i himlen och på jorden.” (Matt 28:18)

Liksom Fadern har liv i sig själv, så har han gett åt Sonen att ha liv i sig själv. Och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson. (Joh 5:26-27)

Du (Fadern) har gett honom makt över alla människor, för att han skall ge evigt liv åt alla dem som du har gett åt honom. (Joh 17:2)

Därför skall hela Israels folk veta att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort både till Herre och Messias. (Apg 2:36)

Honom (Jesus) har Gud med sin högra hand upphöjt som hövding och frälsare, för att ge omvändelse och syndernas förlåtelse åt Israel. (Apg 5:31)

(Han) ödmjukade sig och blev lydig ända till döden – döden på korset. Därför har också Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn. (Fil 2:8-9)

Detta är Jesu Kristi uppenbarelse, som Gud gav honom för att visa sina tjänare vad som snart måste ske. Han gjorde det känt genom att sända sin ängel till sin tjänare Johannes. (Upp 1:1)

Att Jesus har fått all makt och auktoritet beror inte på en gudomlig rättighet, utan på att han gick lidandets väg. Det är hans lydnad till Fadern och inget annat som gör att han i dag får sitta vid Guds högra sida. Begrunda Stefanus ord ”jag ser himlen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida” (Apg 7:56). Det är alltså Människosonen, d.v.s. han som är son av människosläktet, och inte Gud som i denna stund sitter på Guds högra sida.

Vid citering av Bibeln i artiklarna på denna hemsida har Folkbibeln använts som källa om inget annat angetts.


(1) Encyclopedia of Religion. Thomson Gale, 2005, s. 9360.

Lämna en kommentar