Hebreerbrevet 1:10-12

Du, Herre, har i begynnelsen lagt jordens grund, och himlarna är dina händers verk. De skall gå under, men du förblir. De skall alla nötas ut som en klädnad. Som en mantel skall du rulla ihop dem, och som en klädnad skall de bytas ut. Men du är densamme, och dina år har inget slut.

Detta är utan tvekan den text i Hebreerbrevet som talar starkast för Jesu Gudom. Författaren citerar från Ps 102 med anspelning på Jesus. Eftersom Ps 102 riktar sig till Gud blir därför den logiska slutsatsen att Jesus måste vara samma Gud.

För länge sedan lade du jordens grund, himlarna är dina händers verk. De skall gå under, men du förblir. De skall alla nötas ut som en klädnad, du skall förvandla dem som man byter kläder, och de försvinner. Men du är densamme och dina år har inget slut. (102:26-28)

Det finns dock vissa saker i kontexten till Hebr 1:10-12 som talar emot en sådan slutsats. Det står i 1:4 att Jesus har ärvt Guds namn JHWH. Men hur kan han ärva detta namn om han alltid har varit Gud (JHWH)? I 8-9 står det att Jesus har blivit smord av Gud. Men om Jesus är Gud varför behövde Gud smörja honom? Vidare står det att Gud smorde honom med glädjens olja. Men kan Gud sakna glädje och ändå vara Gud? Frågor likt dessa visar på det ologiska med att Jesus är Gud i 1:10-12. 

Min förståelse av Hebr 1:10-12 är att när författaren citerade Ps 102:26-28 gav han texten en ny tillämpning på Jesus. Under det gamla förbundets tid riktade sig psalmens ord till Gud. Men nu, i det nya förbundets tid, tillämpade brevets författare samma ord på Jesus. Det betyder inte att Jesus är himlens och jordens skapare, men att han är skaparen av ”den kommande världen som vi talar om”. 

Det är inte under änglar han har lagt den kommande världen som vi talar om. På ett ställe har någon vittnat: Vad är en människa, eftersom du tänker på henne, eller en Människoson, eftersom du tar dig an honom? En liten tid gjorde du honom ringare än änglarna, och du krönte honom med härlighet och ära. Allt har du lagt under hans fötter. När han lade allt under honom, utelämnades inget, allt skulle vara lagt under honom. (Hebr 2:5-8)

Direkt efter orden ”den kommande världen som vi talar om” citerar författaren från Ps 8, en psalm som visar på en tydlig skillnad mellan Gud och Jesus. Gud krönte Jesus med härlighet och ära, samt lade allt under hans fötter. Titeln ”Människoson” kommer av det hebreiska uttrycket ben adam och betyder ”son av Adam” eller ”son av människa”. Det är ingen titel för Gud utan används tvärtom för vissa människor i GT såsom profeterna Hesekiel och Daniel (Hes 2:1; Dan 8:17). Buzzard och Hunting skriver att

the writer of Hebrews calls our attention to a different period of time when he says: ”For He did not subject to angels the inhabited earth to come concerning which we are speaking” (Heb. 2:5). He has in mind not past events but a new era coming. The preeminence of the Messiah as head of this new creation of the future is a pervasive New Testament teaching … Jesus was the first-born of God’s new creation. (1)

Att använda en text i GT som handlar om Gud, och sedan tillämpa den på Jesus i NT är inget nytt fenomen. Paulus gjorde samma sak med orden ”var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst” i sitt brev till församlingen i Rom. På GT:s tid åkallade man namnet JHWH för att bli frälst, men från och med NT:s tid ropar man på namnet Jesus för sin frälsning (se under Romarbrevet 10:13). Avslutningsvis, om Jesus skall anses vara Gud i 1:10-12, varför degraderade då författaren honom i resten av Hebreerbrevet där han beskrivs i högst mänskliga termer?

Därför, heliga bröder, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel och överstepräst som vi bekänner oss till. Han var betrodd av den som hade insatt honom. (3:1-2)

Vi har inte en överstepräst som är oförmögen att känna med oss i våra svagheter, utan en som har prövats på alla sätt och varit som vi men utan synd. (4:15 [Bibel 2000])

Därför kan han (Jesus) också helt och fullt frälsa dem som genom honom kommer till Gud. (7:25)

Jesus omnämns som apostel och överstepräst, ämbeten som tillsätts människor. Hur kunde Jesus, om han var 100% Gud på jorden, prövas på samma sätt som vi? Varför kommer vi till Gud genom Jesus om Jesus är samma Gud? (se under Hebreerbrevet 1:1-3). Det mest troliga är därför, med hänsyn till kontexten, att författaren citerade 1:10-12 med en ny tillämpning på Jesus och ”den kommande världen som vi talar om” (2:5). Jag ser det som långsökt att författaren skulle ha lyft fram Jesus som Gud i 1:10-12, för att i resten av brevet uppge honom som människa, om än en mäktigt upphöjd sådan.


(1) Buzzard, Anthony F. and Charles F. Hunting. The Doctrine of the Trinity: Christianity’s Self-Inflicted Wound. International Scholars Publications, 1998, s. 76.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s