Johannesevangeliet 1:1-18 (7)

Sammanfattning

Så vad menade Johannes med logos i sin prolog? Var Jesus det eviga logos som, när tiden var inne, tog sin boning ibland oss. (1:14)? Eller handlar det om Guds torah/vishet som fick en kropp i människan Jesus? Personligen tycker jag Lars Hartman, som vi såg tidigare, har en poäng när han skriver att det är ”mera rättvist att ta fasta på textens anknytning till samtida tankar om den gudomliga visheten med vilken och genom vilken Gud uttrycker sig”. Det var Guds vishet, beskriven i vishetslitteraturen, som tog sin boning i Jesus. Men detta är inte samma sak som att Jesus var denna vishet i en preexistent tillvaro. Dunn skriver att

while we can say that divine wisdom became incarnate in Christ, that does not mean that Wisdom was a divine being, or that Christ himself was pre-existent with God, but simply that Christ was (and is) the embodiment of divine Wisdom, that is, the climactic and definitive embodiment of God’s own creative power and saving concern. (1)

Dunn menar att Jesus blev visheten förkroppsligad, men utan att tidigare ha varit denna vishet i en preexistens. Men om nu Jesus blev Guds vishet förkroppsligad, varför valde Johannes det grekiska ordet logos och inte det grekiska ordet för vishet som är sofia (σοφία)? Anledningen var förmodligen att sofia är ett feminint ord och, som vi såg tidigare, beskrivs tydligt feminint i vishetslitteraturen.

Hon (visheten) blev mig kär; jag valde henne i min ungdom och strävade efter att göra henne till min brud. Jag greps av åtrå efter hennes skönhet. Hon lyser med sitt höga ursprung, ty hon lever hos Gud, och världsalltets härskare älskar henne. (Vish 8:2-3 [Bibel 2000])

Med tanke på vishetens feminina uttryck ansåg Johannes det mer passande att välja det maskulina ordet logos. Och att Johannes valde logos framför det grekiska nomos (νόμος), motsvarigheten till det hebreiska ordet torah, hade förmodligen sin orsak i att bilden av den gudomliga visheten var på den tiden mer utbredd än torah. Logos var helt enkelt det mest passande alternativet av de tre.

För de som likväl har svårt att släppa tanken på Jesus som logos och Gud i en preexistent tillvaro, får gärna fundera över hur Jesus senare kunde säga att ”detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus” (17:3)? Hur kunde Johannes uppge att Jesus var logos och Gud i prologen, för att några kapitel senare ta med Jesu ord att endast Fadern är Gud? Det blir även problem med Johannes summering av sitt evangelium: ”För att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son” (20:31). Jesus är Guds smorde tjänare och inte en andra person i Gudomen.

Videon nedan är gjord av Jeff Benner där han ger sin förklaring till varför Jesus uttryckte sig som han gjorde i Johannesevangeliet. Benner menar att Jesus var Guds undervisning (torah), synonymt med logos/vishet, förkroppsligad och talade därför som om han var denna undervisning. Lyssna gärna på hans perspektiv. Skillnaden mellan oss båda är att han talar om Guds undervisning medan jag lyfter fram visheten, men där det i praktiken är samma sak då Guds undervisning är Guds vishet. 


(1) Dunn, James D. G. Christology in the Making: A New Testament Inquiry Into the Origins of the Doctrine of the Incarnation. William B. Eerdmans Publishing Company, 1996, s. 212.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s