Johannesevangeliet 1:1-18 (1)

I begynnelsen var Ordet [ho logos], och Ordet [ho logos] var hos Gud, och Ordet [ho logos] var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. En man trädde fram, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset. Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte. Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud. Och Ordet [ho logos] blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: ’Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, eftersom han var före mig.’ Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud, och är hos Fadern, har gjort honom känd.

Den traditionella tolkningen bland kristna är att det grekiska ordet logos (λόγος) i Joh 1:1 var Jesus i sin preexistens, innan han ”blev kött och bodde bland oss” (1:14). Men en sådan förståelse ger upphov till en rad frågor som behöver få svar. Det är frågor många missar eftersom de inte stannar upp och ifrågasätter det ”självklara” att Jesus skulle vara både logos och Gud.

  • Om Jesus var logos, varför blev då Johannes döparen kallad att vittna om ljuset och inte om logos?
  • Varför identifierar sig aldrig Jesus med logos i Johannesevangeliet, något han gör med ljuset (Joh 8:12; 12:46)?
  • Varför omnämns aldrig Jesus som logos i NT, bortsett från Upp 19:13 där det står att han fick namnet ”Guds logos”. Ett givande som måste ha skett vid en viss tidpunkt i historien?

Ja, varför tituleras Jesus aldrig som logos i NT, bortsett från Upp 19:13? En rad exegeter är förvånade över detta, däribland Gerhard Kittel in sin Theological Dictionary of the New Testament: ”The absolute, specific, unrelated ὁ λόγος is never found outside the prologue. This is most surprising, since the Gospel uses λόγος in many different combinations.” (1) Logos förekommer 330 gånger i NT och 1180 gånger i LXX och har en mängd olika betydelser: berättelse, budskap, instruktion, lära, löfte, ord, predikan, påbud, redovisning, samtal, undervisning, etc. Men inte någonstans har ordet betydelsen människa. Därför är det långt ifrån självklart att Johannes skulle ha haft Jesus i åtanke när han skrev sin prolog.

Intressant är att Johannes inte skrev ”I begynnelsen var Jesus” eller ”I begynnelsen var Sonen”, utan ”I begynnelsen var logos”. Han började dessutom hela sin prolog med att presentera detta ord i bestämd form, ho logos (ὁ λόγος), men utan att ge någon förklaring av dess betydelse. Inte heller hittar vi någon sådan förklaring i resten av evangeliet. Det ger en antydan om att mottagarna av prologen redan visste vad det betydde, och därför inte behövde konsultera mängder av ”exegeter” eller andra lärda människor för att förstå vad Johannes menade.

Men vi som lever 2 000 år senare med ett modernt västerländskt tänkande har ett mycket större behov av efterforskning än vad man hade på den tiden. Därför behöver vi studera speciellt tre områden för att nå fram till en rätt förståelse av logos. Det ena är att studera GT och den mellantestamentliga vishetslitteraturen. Det går nämligen inte att förstå vad Johannes menade enbart genom att studera NT. Exegeten James D. G. Dunn betonar detta i sin monografi Christology in the Making.

The fact is that a considerable consensus has been achieved and the great majority of contemporary scholars would agree that the principal background against which the Logos prologue must be set is the OT itself and the thought of inter-testamental Hellenistic Judaism, particularly as expressed in the Wisdom literature. (2)

Ett kristet motargument är att den mellantestamentliga vishetslitteraturen inte anses lika gudomligt inspirerad som skrifterna i Bibeln. Men likväl kan man inte bortse från det faktum att denna litteratursamling ingick i den kulturella och religiösa kontext Jesu lärjungar levde i. Det är därför osannolikt att logos betydelse i prologen skulle ha avvikit från dess betydelse i den samtida vishetslitteraturen. Det var därför Johannes kunde skriva logos i bestämd form utan att förklara dess innebörd. Han visste att mottagarna skulle förstå vad han menade.

Det andra området vi behöver studera är logos i relation till torah och visheten, tre ord som var synonyma på Jesus tid. När det står om visheten i Ords 8 handlar det samtidigt om torah och logos. Vi kommer därför i de åtföljande artiklarna att se på exempel där logos, visheten och torah förekommer i GT och den mellantestamentliga vishetslitteraturen. Allt detta för att bättre kunna förstå varför Johannes skrev som han gjorde. Slutligen har vi den tredje, och viktigaste området att studera och det är kontexten till prologen. Alltför ofta läser man dess 18 verser isolerade från resten av kapitlet och evangeliet, och därför missar den viktiga sanningen att Johannes skrev ”för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron skall ha liv i hans namn” (20:31).

I 1:6-8 står det att Johannes döparen kom för att vittna om ljuset, ett ljus Jesus senare skulle identifiera sig med (8:12). Här finns en tematisk koppling till ljuset i skapelseberättelsen (1 Mos 1:3-5), ett ljus rabbinerna identifierar med Messias ljus. (3) När Johannes fick se Jesus komma sade han: ”Se Guds lamm! De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde Jesus” (1:36-37). Johannes som hade kommit för att vittna om Messias ljus, förmedlade sitt vittnesbörd vidare till lärjungen Andreas. Han gick till sin bror Petrus och sade ”vi har funnit Messias” (1:41). När Natanael strax efter stod framför Jesus utbrast han ”Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung” (1:49). Ingen av lärjungarna sade ”vi har funnit Gud, Sonen” eller ”Gud inkarnerad”. Att lyfta fram Jesus som Messias, Guds son är evangeliets primära syfte.

I avslutningen skriver författaren om evangeliets syfte: ’Dessa tecken har upptecknats för att ni skall tro att Jesus är Messias Guds son, och för att ni genom att tro skall ha liv i hans namn.’ Detta riktmärke är i sammandrag också prologens … Prologens centrum motsvarar sålunda syftet med hela evangeliet: Att de som tror på Jesus, Messias och Guds son, skall ha liv i hans namn. (4)

Men det många inte tänker på är att titeln ”Messias” visar att Jesus inte kan vara Gud. Ja, du läste rätt! ”Gud” och ”Messias” är två titlar som aldrig går att förena. Är man Gud kan man inte vara Messias, och är man Messias kan man inte vara Gud. Att Jesus är Messias betyder att han är bristfällig till sin natur och därför beroende av Guds smörjelse (jmf Apg 10:38). Det är med andra ord en högst mänsklig titel. Denna sanning missar många i sin strävan att förstå vem Jesus är (se under Titeln ”Messias”). På samma sätt är titeln ”Guds son” en högst mänsklig titel (se under Titeln ”Guds son”). Om man därför tolkar in Jesus som Gud i prologen uppstår en motsägelse gentemot Johannes och lärjungarnas bekännelse i samma kapitel att Jesus är Messias, Guds son.


(1) Kittel, Gerhard. Theological Dictionary of the New Testament, vol IV. William B. Eerdmans Publishing Company, 1964, s. 129. 

(2) Dunn, James D. G. Christology in the Making: A New Testament Inquiry Into the Origins of the Doctrine of the Incarnation. William B. Eerdmans Publishing Company, 1996, s. 215.

(3) Zakon, Miriam Stark. The Weekly Midrash, vol. I. Mesorah Publications, Ltd, 2007, s. 18.

(4) Kieffer, René. Johannesevangeliet 1-10. Uppsala: EFS-förlag, 1987, s. 26.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s