Blodets betydelse

I Bibeln har blodet en oerhört viktig funktion vad gäller syndernas förlåtelse. I Nya testamentet skriver Hebreerbrevets författare att ”utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse” (9:22). Detta är ingen nyhet utan den kunskapen fanns redan på Gamla testamentets tid, långt innan Hebreerbrevet skrevs.

Kroppens liv är i blodet, och jag har gett er det för altaret, för att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det. (3 Mosebok 17:11)

Men denna viktiga funktion av blodet finns inte i Koranen. Muhammad gjorde allt han kunde för att undkomma ämnet. Som exempel kan nämnas sura 2 där Gud befaller Mose att offra en kviga.

Recall when Moses said to his people, ”Allah commands you to sacrifice a heifer.” They said, ”Do you make a mockery of us?” He said, ”Allah forbid that I should be so ignorant.” They said, ”Call upon your Lord to show us which one.” He said, ”He says she is a heifer, neither too old, nor too young, but in between. So do what you are commanded.” They said, ”Call upon your Lord to show us what her color is.” He said, ”He says she is a yellow heifer, bright in color, pleasing to the beholders … neither yoked to plow the earth, nor to irrigate the field; sound without blemish.” (2:67-71)

Här står det att Mose skulle offra ”a yellow heifer, bright in color, pleasing to the beholders”. Men även om berättelsen är hämtad från Bibeln avviker den från den bibliska versionen, något de allra flesta berättelserna i Koranen gör. I det här fallet avviker den på en speciellt viktig punkt.

HERREN talade till Mose och Aron. Han sade: ”Detta är en lagstadga som HERREN har befallt: Säg till Israels barn att de skaffar fram åt dig en röd kviga som är felfri och inte har något lyte och som inte har burit något ok. Ni skall ge den åt prästen Eleasar, och man skall föra den utanför lägret och slakta den i hans åsyn.” (4 Mosebok 19:1-3)

Enligt Koranen skulle Mose offra en gul kviga medan Bibeln säger att den skulle vara röd. För den som inte studerat Bibeln kan denna detalj verka irrelevant. Men Exegeten R. Dennis Cole säger i NAC Pentateuch att

the redness of the cow reflected the color of blood, as did the other sacrificial elements burned with the cow. (1)

Den röda färgen på kvigan symboliserar alltså blodet med dess renande/försonande effekt. Denna viktiga detalj finns inte med i Koranens berättelse. Uppenbarligen har Muhammad inte velat veta av blodets viktiga betydelse, och har därmed också i förlängningen lyckats undvika betydelsen av Jesu offerdöd på korset.

Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. (1 Johannes 4:10)

Jesus dog på korset för att vi skulle få försoning för våra synder, och det är hans blod som gör denna försoning möjlig.


(1) Cole, R. Dennis. NAC Pentateuch, vol. 3B. OakTree Software, Inc, s. 306.

JHWH och Koranen

I den hebreiska bibeln (Gamla testamentet) förekommer Guds namn JHWH (Jahweh) ca 5 800 gånger.

Jag är HERREN [JHWH], det är mitt namn. (Jesaja 42:8)

Du överger inte dem som söker dig, HERRE [JHWH]. (Psalm 9:11)

HERREN [JHWH] är nära alla som ropar till honom, alla som ropar till honom i sanning. (Psalm 145:18)

Men trots att JHWH är det mäktigaste namnet i universum går detta inte att hitta i Koranen. Istället har det blivit ersatt med namnet Allah. Är inte det högst märkligt? Varför skulle Gud säga ”jag är JHWH, det är mitt namn”, för att sedan på 600-talet v.t., utan förvarning, ändra namn till Allah? Ja, varför skulle Gud om och om igen i Bibeln identifiera sig med JHWH för både judar och kristna, för att sedan göra en helomvändning och byta namn till Allah? Nej, detta är helt och hållet ett påhitta av Muhammad och inte något Gud kom på.

Men, kanske några invänder med, Guds namn JHWH finns inte heller i Nya testamentet. Det är sant! Men det beror på att författarna till den grekiska grundtexten till Nya testamentet följde den judiska traditionen att inte uttala Guds namn. Och därför ersatte man JHWH med det grekiska ordet kyrios (=Herre). Detta är anledningen till att det står ”Herren” i svenska översättningar. Men observera att ”Herren” inte är ett nytt namn med avsikt att ersätta JHWH, utan det är en titel som enbart används för att inte uttala namnet. Detta till skillnad mot Koranen där Muhammad valde att byta ut Guds namn mot namnet Allah. Det är en viktig skillnad!

Allahs ursprung

Tidigare var jag öppen för att Judar, kristna och muslimer tillbad samma Gud, d.v.s. Israels Gud JHWH (Jahweh), även om det var uppenbart att Muhammad hade fått mycket om bakfoten i Koranen. Men på senare tid har jag varit tvungen att ompröva denna min öppenhet. Det är helt enkelt för mycket som inte stämmer överens. Trots Koranens anspråk på att Allah är Israels Gud visar historien något annat. I The Encyclopaedia of Islam står det att

Allāh was known to the pre-Islamic Arabs; he was one of the Meccan deities, possibly the supreme deity and certainly a creator-god. (1)

Allah var en av många gudar i Mecka (Islams heligaste plats) i Saudi-Arabien innan Muhammad grundade Islam. Vidare står det på Columbia International Universitys hemsida att

Allah probably comes from the Aramaic compound term “al-ilah,” which means “the god.” It is a generic term for the highest god of the people, and in Arabia it was in use for centuries before Muhammad came on the scene. Apparently it was one of the 360 gods worshipped in the ka’aba in Mecca, and was the chief god for the Quraysh tribe, which was the tribe Muhammad belonged to. (2)

Allah var en av 360 gudar som dyrkades i Ka’aba (Islams heligaste byggnad) i Mecka, och som dessutom var huvudguden för stammen Quraysh, den stam Muhammad tillhörde. Detta bekräftas dessutom av att Muhammads far hette Abdullah (‘Abd Allāh), vilket betyder ”tjänare/slav åt Allah”. Det är knappast troligt att hans Allah var någon annan än den Muhammad senare tillbad i hans nystartade religion Islam. Men, invänder säkert många med, säger inte Koranen att Jesus tillbad Allah som Israels Gud?

When Jesus came with the clarifications, he said, ”I have come to you with wisdom, and to clarify for you some of what you differ about. So fear Allah, and obey me. Allah is my Lord and your Lord, so worship Him-this is a straight path.” (43:63-64)

Bara för att Muhammad uppgav i Koranen att Jesus tillbad Allah, måste inte detta vara sant. Låt oss ta ett exempel från 1 Kungaboken i Bibeln. Efter att Israel hade delats upp i Nordriket och Sydriket på 900-talet f.v.t. fick Nordrikets kung Jerobeam en idé om hur han skulle hindra invånarna att återvända till Jerusalem för att tillbe i Templet. Han lät tillverka två kalvar av guld och lät utropa ”se, här är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land” (1 Kungaboken 12:28). Men bara för att Jerobeam sade att dessa båda kalvar var Israels Gud, betydde inte det att han hade rätt. På samma sätt är det med Allah. Bara för att Muhammad gjorde om en avgud från Ka’aba i Mecka till Israels Gud, betyder inte detta att det är sant. Eftersom Allahs ursprung är i form av en avgud från Ka’aba i Mecka, kan han inte övergå till att bli Israels Gud JHWH.


(1) The Encyclopaedia of Islam, vol. I. Leiden : Brill, 1960, s. 406.

(2) https://www.ciu.edu/content/allah-islam-same-yahweh-christianity   2021-07-30

Sura 3a

The wife of Imran said, ”My Lord, I have vowed to You what is in my womb, dedicated, so accept from me; You are the Hearer and Knower.” And when she delivered her, she said, ”My Lord, I have delivered a female,” and Allah was well aware of what she has delivered, ”and the male is not like the female, and I have named her Mary, and have commended her and her descendants to Your protection, from Satan the outcast.” Her Lord accepted her with a gracious reception, and brought her a beautiful upbringing, and entrusted her to the care of Zechariah … The Angels said, ”O Mary, Allah gives you good news of a Word from Him. His name is the Messiah, Jesus, son of Mary, well-esteemed in this world and the next, and one of the nearest. He will speak to the people from the crib, and in adulthood, and will be one of the righteous.” (3:35-46)

För den som studerat Bibeln är det uppenbart att denna text innehåller en tydlig anakronism, d.v.s. en händelse är placerad i fel tidsperiod. Det står att Imrans hustru födde Jesu mor Maria. Imran är den arabiska formen av Amram. Men Amrams hustru födde inte Jesu mor, utan den Maria som var syster till Mose och Aron (2 Mos 6:20). Det skulle dröja ytterligare 1 400 år innan Jesu mor Maria skulle födas. Utan tvekan fick Muhammad detta om bakfoten och blandade ihop de båda Maria-personerna.

Vidare står det att Maria uppfostrades av prästen Sakarias i Templet. Men detta stämmer inte med den bibliska berättelsen utan är ett påhitt av Muhammad. Förmodligen hämtade han sin inspiration från 1 Samuelsboken 3:1ff där den unge Samuel tjänstgjorde i tabernaklet i Shilo under prästen Eli. Detta inträffade ca 1 000 år innan Jesu mor Maria föddes. Och att Jesus skulle ha talat till folket som bebis från krubban är även det ett påhitt av Muhammad. Det finns inte, och har aldrig funnits, något bibliskt belägg för att ett sådant mirakel någonsin har skett (se även sura 5:110).

Sura 43

When Jesus came with the clarifications, he said, ”I have come to you with wisdom, and to clarify for you some of what you differ about. So fear Allah, and obey me. Allah is my Lord and your Lord, so worship Him-this is a straight path.” (43:63-64)

Till att börja med uppmanade Jesus aldrig människor att frukta den muslimska guden Allah. Han fokuserade helt och hållet på Israels Gud, han som heter Jahweh. 

Hör, Israel! HERREN [Jahweh] vår Gud, HERREN [Jahweh] är en. (5 Mosebok 6:4)

Texten kan även översättas ”Hör, Israel! HERREN vår Gud, HERREN är den ende”. Israels Gud är alltså den ende Guden. 

Sura 66

Allah illustrates an example of those who disbelieve: the wife of Noah and the wife of Lot. They were under two of Our righteous servants, but they betrayed them. They availed them nothing against Allah, and it was said, ”Enter the Fire with those who are entering.” (66:10)

Enligt denna sura var Noas och Lots respektive hustru svekfulla. Men detta är en märklig anklagelse. Vad gäller Noas hustru står det ingenstans i Bibeln att hon skulle ha svikit honom på något sätt. Det står endast att ”så gick Noa ut med sina söner, sin hustru och sina sonhustrur”.

”Gå ut ur arken med din hustru, dina söner och dina sonhustrur. Låt alla de djur, allt levande som du har hos dig, gå med dig, både fåglar och fyrfotadjur och alla kräldjur som rör sig på marken, så att de växer till och blir fruktsamma och förökar sig på jorden.” Så gick Noa ut med sina söner, sin hustru och sina sonhustrur. Och alla fyrfotadjur och kräldjur, alla fåglar och alla djur som rör sig på jorden, alla efter sina slag, gick ut ur arken. (1 Mosebok 8:16-19)

Går vi sedan till 1 Petrusbrevet i Nya testamentet ser vi att Noas hustru inte svek honom på något sätt. Författaren säger att ”Gud väntade tåligt under Noas dagar medan arken byggdes. I den blev några få, åtta själar, frälsta genom vattnet” (3:20). De åtta som blev frälsat i arken var bland annat Noas hustru. Så på vilket sätt skulle hon ha svikit Noa? Nej, Muhammad hade en helt fel förståelse av denna kvinna när han författade sura 66:10. Vad gäller Lots hustru är det något annorlunda, men likväl handlar det inte om att hon svek Lot.

När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: “Bryt upp, ta med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd.” När Lot dröjde tog männen hans hand, hans hustrus hand och hans båda döttrars händer, för HERREN ville skona honom. De förde ut honom, och först när de var utanför staden släppte de honom. När de hade fört ut dem, sade en av dem: “Fly för livet! Se dig inte tillbaka och stanna inte någonstans på slätten.” … Men Lots hustru som följde efter honom såg sig tillbaka (mot Sodom och Gomorra), och hon blev en saltstod. (1 Mosebok 19:15-26)

Till skillnad mot Noas hustru, blev inte Lots hustru räddad. Felet hon gjorde var att se sig tillbaka på de syndiga städerna Sodom och Gomorra. Hon var inte beredd att lämna sitt förflutna, det syndiga liv hon hade njutit av i Sodom. Jesus sade långt senare att ”tänk på Lots hustru! Den som försöker bevara sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv, han ska rädda det” (Lukas 17:32-33). Observera att Jesus aldrig sade så om Noas hustru, vilket ytterligare bekräftar att Muhammad hade fel angående henne. Denna kvinna svek inte Noa. Inte heller var Lots hustru svekfull mot Lot, utan den hon svek var sig själv. Hon gick miste om den räddning Gud hade planerat för henne.

Sura 29

We sent down to you the Book with the truth, so serve Allah, devoting your religion to Him … We sent down upon you the Book for mankind in truth. He who follows guidance does so for the good of his soul. (39:2, 41)
Orden ”we sent down to (upon) you the Book” kan lätt tolkas som att Koranen kom ner i sin färdiga form. Men faktum är att det var precis tvärtom. Det förvånar säkert många, men det fanns ingen färdig Koran när Muhammad dog år 632 v.t. Det han lämnade efter sig var fragment skrivna på 
 

Abu Bakr (första kalifen) sent for me (Muhammads skrivare Zaid bin Thabit) owing to the large number of casualties in the battle of Al-Yamama, while ‘Umar (andra kalifen) was sitting with him. Abu Bakr said (to me), ‘Umar has come to me and said, ‘A great number of Qaris of the Holy Quran were killed on the day of the battle of Al-Yamama, and I am afraid that the casualties among the Qaris of the Quran may increase on other battle-fields whereby a large part of the Quran may be lost. Therefore I consider it advisable that you (Abu Bakr) should have the Qur’an collected.’ I said, ‘How dare I do something which Allah’s Apostle did not do?’ ‘Umar said, By Allah, it is something beneficial.’ ‘Umar kept on pressing me for that till Allah opened my chest for that for which He had opened the chest of ‘Umar and I had in that matter, the same opinion as ‘Umar had.” Abu Bakr then said to me (Zaid), ”You are a wise young man and we do not have any suspicion about you, and you used to write the Divine Inspiration for Allah’s Apostle. So you should search for the fragmentary scripts of the Quran and collect it (in one Book).” Zaid further said: By Allah, if Abu Bakr had ordered me to shift a mountain among the mountains from one place to another it would not have been heavier for me than this ordering me to collect the Qur’an. Then I said (to ‘Umar and Abu Bakr), ”How can you do something which Allah’s Apostle did not do?” Abu Bakr said, ”By Allah, it is something beneficial.” Zaid added: So he (Abu Bakr) kept on pressing me for that until Allah opened my chest for that for which He had opened the chests of Abu Bakr and ‘Umar, and I had in that matter, the same opinion as theirs. So I started compiling the Quran by collecting it from the leafless stalks of the date-palm tree and from the pieces of leather and hides and from the stones, and from the chests of men (who had memorized the Quran). I found the last verses of Sirat-at-Tauba: (”Verily there has come unto you an Apostle (Muhammad) from amongst yourselves” [9.128-129]) from Khuzaima or Abi Khuzaima and I added to it the rest of the Sura. The manuscripts of the Quran remained with Abu Bakr till Allah took him unto Him. Then it remained with ‘Umar till Allah took him unto Him, and then with Hafsa bint ‘Umar. (1)

Uppenbarligen hade inte Muhammad några planer på att hans texter en dag skulle bli till en färdig Koran. Hade det inte varit för Abu Bakr, ‘Umar och Zaid skulle Muhammads uppenbarelser inte ha vilselett miljontals människor genom historien. Men det slutar inte här …

‘Uthman sent a message to Hafsa saying, ”Send us the manuscripts of the Quran so that we may compile the Quranic materials in perfect copies and return the manuscripts to you.” Hafsa sent it to ‘Uthman. ‘Uthman then ordered Zaid bin Thabit, ‘Abdullah bin AzZubair, Said bin Al-As and ‘AbdurRahman bin Harith bin Hisham to rewrite the manuscripts in perfect copies. ‘Uthman said to the three Quraishi men, ”In case you disagree with Zaid bin Thabit on any point in the Quran, then write it in the dialect of Quraish, the Quran was revealed in their tongue.” They did so, and when they had written many copies, ‘Uthman returned the original manuscripts to Hafsa. ‘Uthman sent to every Muslim province one copy of what they had copied, and ordered that all the other Quranic materials, whether written in fragmentary manuscripts or whole copies, be burnt. (2)

 


(1) al-Bukhari, Muhammad. The Hadith. Global Grey. Kindle Edition, s. 499.

(2) ibid.

Sura 28

Pharaoh’s household picked him (Moses) up, to be an opponent and a sorrow for them. Pharaoh, Hamaan, and their troops were sinners. Pharaoh’s wife said, ”An eye’s delight for me and for you. Do not kill him; perhaps he will be useful to us, or we may adopt him as a son.” But they did not foresee. (28:8-9)
Till att börja med var inte Hamaan samtida med Mose. Hamaan levde ca 1 000 år senare i Persien, flera hundra mil från Faraos Egypten. Han kunde därför omöjligt ha ingått i Faraos hov. Och enligt den bibliska berättelsen fanns det inte någon annan Hamaan vid denna tidpunkt. Vidare står det i texten ovan att Faraos hustru adopterade Mose. Men detta stämmer inte med Bibeln som istället säger att det var Faraos dotter som gjorde Mose till sin son. Och nej, det finns inga belägg för att den bibliska versionen är korrupt. Koranen har helt enkelt fel både vad gäller Hamaan och Faraos hustru.

Sura 87

The Hereafter is better, and more lasting. This is in the former scriptures. The Scriptures of Abraham and Moses. (87:17-19)

I denna sura talas det om Abrahams skrifter. Men problemet för Koranen är att det inte finns några skrifter författade av Abraham. Det är mycket möjligt att Muhammad syftade på böckerna Abrahams testamente (eng. Testament of Abraham) och Abrahamsapokalypsen (eng. Apocalypse of Abraham). Men dessa är inte författade av Abraham utan är pseudepigrafer, d.v.s. skrifter där författaren uppger att de är skrivna av en känd person utan att de är det. Både Abrahams testamente och Abrahamsapokalypsen dateras till någon gång mellan år 70 och 150 v.t.