Jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet såg jag dem stå som hade vunnit seger över vilddjuret och och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna och sjunger Moses, Guds tjänares, sång och sången till Lammet: Stora och underbara är dina gärningar, Herre Gud, du Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna är dina vägar, du folkens konung.

I Folkbibeln 1998 skrev man ”sången till Lammet”, med den förmodade avsikten att lyfta fram Jesus som ”Herre Gud, du Allsmäktige”. Men i den grekiska texten står både Moses och Lammet i genitiv singular, d.v.s. ”Moses sång” och ”Lammets sång”. Jag har inte hittat någon annan översättning, varken svensk eller engelsk, där man gjort samma märkligt subjektiva översättning. Tack och lov rättade man till detta i Folkbibeln 2015.

Jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet stod de som hade besegrat vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna och sjunger Guds tjänare Moses sång och Lammets sång: “Stora och underbara är dina gärningar, Herre Gud Allsmäktig. Rätta och sanna är dina vägar, du folkens Kung.”

Lägg märke till vad texten säger. De som hade besegrat vilddjuret, med dess bild och tal, sjöng Moses och Lammets sång till Gud den Allsmäktige. Lammets sång riktar sig alltså till Gud. Men om Gud är mottagare av Lammets sång, hur kan då Lammet själv vara Gud? Talar inte texten sitt tydliga språk att Jesus inte är Gud.