Sura 37

He (Abraham) said, ”I am going towards my Lord, and He will guide me.” ”My Lord, give me one of the righteous.’ So We gave him good news of a clement boy. Then, when he was old enough to accompany him, he said, ”O My son (Ishmael), I see in a dream that I am sacrificing you; see what you think.” He said, ”O my Father, do as you are commanded; you will find me, Allah willing, one of the steadfast.” (37:99-102)

Även om texten inte specifikt nämner Ishmael, är det ändå honom den avser enligt muslimsk tolkningstradition. Enligt Koranen blev alltså Abraham kallad att offra Ishmael och inte Isak. Men för de som har studerat Bibeln är detta en tydlig motsägelse gentemot den bibliska versionen.

En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: “Abraham!” Han svarade: “Ja, här är jag.” Då sade han: “Ta din son Isak, din ende son som du älskar, och gå till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag ska visa dig.” (1 Mosebok 22:1-2)

Så vilken av de två versionerna stämmer? Eftersom Gamla testamentet skrevs före Koranen samt att 1 Mosebok 22 aldrig har förvanskats/ändrats, är det helt naturligt att Isak-versionen måste vara den rätta. Ett vanligt motargument bland muslimer är att Abrahams ende son måste handla om Ishmael eftersom han var den äldsta sonen. Men vid tiden för offrandet fanns inte Ishmael i Abrahams familj eftersom han hade blivit fördriven i kapitlet innan. Abrahams ende son var därför Isak. Dessutom skulle Gud upprätta sitt förbund med Isak, han som var löftessonen. Gud hade tidigare sagt till Abraham:

Din hustru Sara ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Isak. Jag ska upprätta mitt förbund med honom, som ett evigt förbund med hans avkomma efter honom. Men också när det gäller Ismael har jag hört din bön. Jag ska välsigna honom och göra honom fruktsam och föröka honom mycket. Han ska bli far till tolv hövdingar, och jag ska göra honom till ett stort folk. Men mitt förbund ska jag upprätta med Isak, honom som Sara ska föda åt dig vid denna tid nästa år.” (1 Mosebok 17:19-21)

Visserligen lovade Gud att göra Ishmael till ett stort folk, och ingen kan förneka att muslimerna har blivit ett stort folk, ja, ett oerhört stort folk. Men förbundet skulle Gud ändå upprätta med Isak. Att det var Isak och inte Ishmael som Abraham blev kallad att offra stämmer vidare med Nya testamentet.

I tron bar Abraham fram Isak som offer när han blev satt på prov. Sin ende son bar han fram, trots att han hade fått löftena och Gud hade sagt till honom: Det är genom Isak din avkomma ska räknas. Abraham räknade med att Gud hade makt att till och med uppväcka från de döda, och därifrån återfick han honom också, bildligt talat. (Hebreerbrevet 11:17-19)

Summan av detta är att Koranens version inte kan stämma. Det var inte Ishmael som Abraham blev kallad att offra utan Isak, han som var löftessonen. Uppenbarligen är sura 37 en perverterad version av den bibliska.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s