Pharaoh’s household picked him (Moses) up, to be an opponent and a sorrow for them. Pharaoh, Hamaan, and their troops were sinners. Pharaoh’s wife said, ”An eye’s delight for me and for you. Do not kill him; perhaps he will be useful to us, or we may adopt him as a son.” But they did not foresee.
Att Hamaan skulle ha varit samtida med den egyptiske Farao är ett anakronistiskt fel. Farao levde cirka 1 000 år innan Hamaan föddes i Persien. Hamaan kunde därför omöjligt ha ingått i Faraos hov. Ett vanligt muslimskt motargument är att Farao, enligt en egyptisk källa, hade en förvaltare som hette Hamaan. Men personligen är jag övertygad om att Muhammad hade den bibliska Hamaan i åtanke när han skrev (genom sin skrivare Zayd ibn Thabit) sura 28, på samma sätt som han kopierade så många andra bibliska namn till sin Koran. Dessutom hade Farao och Hamaan (och Muhammad) en sak gemensamt, och det var deras hat mot Israels barn. Båda utsatte det judiska folket för stora lidanden.
Vidare står det i sura 28:8-9 att Faraos hustru adopterade Mose. Men detta stämmer inte med Bibeln som säger att det var Faraos dotter som gjorde det. Så det är uppenbart att Koranen har fel både vad gäller Hamaan och Faraos hustru.