Författare: Truthseeker

We (Allah) showed Abraham the location of the House (Kaba): ”Do not associate anything with Me; and purify My House for those who circle around, and those who stand to pray, and those who kneel and prostrate.” And announce the pilgrimage to humanity. They will come to you on foot, and on every transport. They will come from every distant point.

Enligt Koranen fick Abraham kallelsen att förkunna för alla människor att göra en pilgrimsresa till Kaba i Mecka. Allah lovade att ”they will come from every distant point”. Men om detta stämmer, varför hittar vi inga personer i Bibeln som gjorde en sådan resa? Varken Abraham, Isak eller Jakob reste dit? Inte heller gjorde Mose eller någon av de andra profeterna det. Inte heller står det att Jesus eller hans lärjungar någonsin gjorde en sådan resa. Varför, om den respekterade Abraham hade fått i uppdrag att uppmana alla människor att åka dig? Dessutom, varför finns inte Mecka omnämnd i några historiska källor före islams tillkomst år 622 v.t.? 

There are no unambiguous references to it (Mecca) in ancient literature prior to the rise of Islam … The first clear reference to Mecca in non-Islamic literature appears in 741 CE, long after the death of Muhammad, in the Byzantine-Arab Chronicle, though here the author places the region in Mesopotamia rather than the Hejaz. (1)

Eftersom Mecka inte finns omnämnd i historiska källor förrän efter islams tillkomst, då måste Abraham ha misslyckats fullständigt med att få alla människor att åka dit. Annars borde Kaba och Mecka ha nämnts om och om igen långt före islams tillkomst. Det finns därför ingen tvekan om att sura 22:26-27 är ett påhitt av Muhammad. Förmodligen ville han skapa en koppling mellan Abraham och Kaba för att få judar och kristna att acceptera honom som Guds sista profet (sura 33:40). Lögn har ända sedan Muhammads dagar varit ett viktigt redskap för att utbreda islam.

(1) https://en.wikipedia.org/wiki/Mecca

Noah called to his son, who had kept away, ’On my son! Embark with us, and do not be with the disbelievers.’ He said, ’I will take refuge on a mountain-it will protect me from the water.’ He said, ’There is no protection from Allah’s decree today, except for him on whom He has mercy.’ And the waves surged between them, and he was among the drowned.

I Koranen hittar vi den bibliska berättelsen om Noa och syndafloden, men med en viktig avvikelse. Muhammad uppger att ”Noah called to his son” som inte ville lyssna på sin fars uppmaning att gå in i arken, och därför ”he was among the drowned”. Men detta stämmer inte med Bibeln som säger att alla Noas tre söner (Sem, Ham och Jafet) överlevde syndafloden.

Så gick Noa ut med sina söner, sin hustru och sina sonhustrur. Och alla fyrfotadjur och kräldjur, alla fåglar och alla djur som rör sig på jorden, alla efter sina slag, gick ut ur arken. (1 Mosebok 8:18-19)

Muhammad skrev sin egen version av den bibliska syndafloden, men som inte stämmer med originalet. 

Abraham said to his father Azar, ”Do you take idols for gods? I see that you and your people are in evident error.”

Muhammad gillade att skriva om Abraham, även om hans kunskap om Abraham och hans familj var högst bristfällig. Han uppger att Abrahams far hette Azar, vilket är helt fel. Bibeln är tydlig med att han hette Tera.

Detta är Teras fortsatta historia. Tera blev far till Abram (som senare fick namnet Abraham), Nahor och Haran. (1 Mosebok 11:27)

Abrahams far hette alltså Tera och inte Azar. Att namn kan förändras något mellan olika språk är inte ovanligt. Till exempel har Abraham namnet Ibrahim i Koranen, och Amram har namnet Imran. Men vad gäller Tera och Azar handlar det om två helt olika namn. Så utan tvekan gjorde Muhammad fel när han gav Abrahams far namnet Azar.

I Bibeln har blodet en oerhört viktig funktion vad gäller syndernas förlåtelse. I Nya testamentet skriver Hebreerbrevets författare att ”utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse” (9:22). Detta är ingen nyhet utan den kunskapen fanns redan på Gamla testamentets tid, långt innan Hebreerbrevet skrevs.

Kroppens liv är i blodet, och jag har gett er det för altaret, för att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det. (3 Mosebok 17:11)

Men denna viktiga funktion av blodet finns inte i Koranen. Muhammad gjorde allt han kunde för att undkomma ämnet. Som exempel kan nämnas sura 2 där Gud befaller Mose att offra en kviga.

Recall when Moses said to his people, ”Allah commands you to sacrifice a heifer.” They said, ”Do you make a mockery of us?” He said, ”Allah forbid that I should be so ignorant.” They said, ”Call upon your Lord to show us which one.” He said, ”He says she is a heifer, neither too old, nor too young, but in between. So do what you are commanded.” They said, ”Call upon your Lord to show us what her color is.” He said, ”He says she is a yellow heifer, bright in color, pleasing to the beholders … neither yoked to plow the earth, nor to irrigate the field; sound without blemish.” (2:67-71)

Här står det att Mose skulle offra ”a yellow heifer, bright in color, pleasing to the beholders”. Men även om berättelsen är hämtad från Bibeln avviker den från den bibliska versionen, något de allra flesta berättelserna i Koranen gör. I det här fallet avviker den på en speciellt viktig punkt.

HERREN talade till Mose och Aron. Han sade: ”Detta är en lagstadga som HERREN har befallt: Säg till Israels barn att de skaffar fram åt dig en röd kviga som är felfri och inte har något lyte och som inte har burit något ok. Ni skall ge den åt prästen Eleasar, och man skall föra den utanför lägret och slakta den i hans åsyn.” (4 Mosebok 19:1-3)

Enligt Koranen skulle Mose offra en gul kviga medan Bibeln säger att den skulle vara röd. För den som inte studerat Bibeln kan denna detalj verka irrelevant. Men Exegeten R. Dennis Cole säger i NAC Pentateuch att

the redness of the cow reflected the color of blood, as did the other sacrificial elements burned with the cow. (1)

Den röda färgen på kvigan symboliserar alltså blodet med dess renande/försonande effekt. Denna viktiga detalj finns inte med i Koranens berättelse. Uppenbarligen har Muhammad inte velat veta av blodets viktiga betydelse, och har därmed också i förlängningen lyckats undvika betydelsen av Jesu offerdöd på korset.

Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. (1 Johannes 4:10)

Jesus dog på korset för att vi skulle få försoning för våra synder, och det är hans blod som gör denna försoning möjlig.

(1) Cole, R. Dennis. NAC Pentateuch, vol. 3B. OakTree Software, Inc, s. 306.

I den hebreiska bibeln (Gamla testamentet) förekommer Guds namn JHWH (Jahweh) mer än 6 800 gånger.

Jag är HERREN [JHWH], det är mitt namn. (Jesaja 42:8)

Du överger inte dem som söker dig, HERRE [JHWH]. (Psalm 9:11)

HERREN [JHWH] är nära alla som ropar till honom, alla som ropar till honom i sanning. (Psalm 145:18)

Men trots att JHWH är det mäktigaste namnet i universum går detta inte att hitta i Koranen. Istället har det blivit ersatt med namnet Allah. Är inte det högst märkligt? Varför skulle Gud säga ”jag är JHWH, det är mitt namn”, för att sedan på 600-talet v.t., utan förvarning, ändra namn till Allah? Ja, varför skulle Gud om och om igen i Bibeln identifiera sig med JHWH för både judar och kristna, för att sedan göra en helomvändning och byta namn till Allah? Nej, detta är helt och hållet ett påhitt av Muhammad och inte något Gud kom på.

Men, kanske några invänder med, Guds namn JHWH finns inte heller i Nya testamentet. Det är sant! Men det beror på att författarna till den grekiska grundtexten till Nya testamentet följde den judiska traditionen att inte uttala Guds namn. Och därför ersatte man JHWH med det grekiska ordet kyrios (=Herre). Detta är anledningen till att det står ”Herren” i svenska översättningar. Men observera att ”Herren” inte är ett nytt namn med avsikt att ersätta JHWH, utan det är en titel som enbart används för att inte uttala namnet. Detta till skillnad mot Koranen där Muhammad valde att byta ut Guds namn mot namnet Allah. Det är en viktig skillnad!

Många, både kristna och icke-kristna, tror att judar, kristna och muslimer tillber samma gudom. Men stämmer det? Min personliga övertygelse är att det inte stämmer. Och nedan ger jag ett antal belägg för att JHWH och Allah inte kan vara densamme.

1. JHWH har valt Jerusalem som den mest heliga platsen på jorden. Allah har valt Mecka.
2. JHWH älskar Israel och det judiska folket. Allah hatar Israel och dess folk.
3. JHWH strider mot Israels fiender. Allah strider mot Israel.
4. JHWH är en Fader för alla som tillber honom. Allah är inte en fader för någon.
5. JHWH har söner och döttrar. Allah har inga barn.
6. JHWH älskar människor innan de gör goda gärningar. Allah älskar dem om de gör goda gärningar.
7. JHWH vill att man tillber honom med sång, dans och instrument. Allah förbjuder denna form av tillbedjan.

Vidare står det i The Encyclopaedia of Islam att

Allāh was known to the pre-Islamic Arabs; he was one of the Meccan deities, possibly the supreme deity and certainly a creator-god. (1)

Allah var en av många gudar i Mecka (Islams heligaste plats) i Saudi-Arabien innan Muhammad grundade Islam. Vidare står det på Columbia International Universitys hemsida att

Allah probably comes from the Arabic compound term “al-ilah,” which means “the god.” It is a generic term for the highest god of the people, and in Arabia it was in use for centuries before Muhammad came on the scene. Apparently it was one of the 360 gods worshipped in the ka’aba in Mecca, and was the chief god for the Quraysh tribe, which was the tribe Muhammad belonged to. (2)

Allah var en av 360 gudar som dyrkades i Ka’aba (Islams heligaste byggnad) i Mecka, och som dessutom var huvudguden för stammen Quraysh, den stam Muhammad tillhörde. Detta bekräftas dessutom av att Muhammads far hette Abdullah (‘Abd Allāh), vilket betyder ”tjänare/slav åt Allah”. Det är knappast troligt att hans Allah var någon annan än den Muhammad senare tillbad i hans nystartade religion Islam. Men, invänder säkert många med, säger inte Koranen att Jesus tillbad Gud som Allah?

He (Jesus) said, ”I am the servant of Allah. He has given me the Scripture, and made me a prophet.” (19:30)

Bara för att Muhammad uppgav i Koranen att Jesus var en tjänare åt Allah, måste inte detta vara sant. Låt oss ta ett exempel från 1 Kungaboken i Bibeln. Efter att Israel hade delats upp i Nordriket och Sydriket på 900-talet f.v.t. fick Nordrikets kung Jerobeam en idé om hur han skulle hindra invånarna att återvända till Jerusalem för att tillbe i Templet. Han lät tillverka två kalvar av guld och lät utropa ”se, här är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land” (1 Kungaboken 12:28). Men bara för att Jerobeam sade att dessa båda kalvar var Israels Gud, betyder inte det att han hade rätt. På samma sätt är det med Allah. Bara för att Muhammad gjorde om en avgud från Ka’aba i Mecka till Bibelns Gud, betyder inte detta att det är sant. Allah, denna avgud från Mecka, kan aldrig bli den Gud Jesus tillbad.

(1) The Encyclopaedia of Islam, vol. I. Leiden : Brill, 1960, s. 406.

(2) https://www.ciu.edu/content/allah-islam-same-yahweh-christianity   2021-07-30

The wife of Imran said, ”My Lord, I have vowed to You what is in my womb, dedicated, so accept from me; You are the Hearer and Knower.” And when she delivered her, she said, ”My Lord, I have delivered a female,” and Allah was well aware of what she has delivered, ”and the male is not like the female, and I have named her Mary.”

Här finns en tydlig anakronism. Det står att Imrans hustru födde Jesu mor Mirjam (Mary, Maria). Imran är den arabiska formen av det bibliska namnet Amram. Men Amrams hustru kan inte ha fött Jesu mor eftersom Amram och hans hustru levde ca. 1 400 år före Mirjam. Det är sant att de fick en dotter som hette Mirjam, storasyster till Aron och Mose, men hon är inte samma person som Jesu mor Mirjam.

Amrams hustru hette Jokebed, Levis dotter, som föddes åt Levi i Egypten. Hon födde åt Amram: Aron, Mose och deras syster Mirjam. (4 Mosebok 26:59)

Det är ingen tvekan om att Muhammad blandade ihop dessa båda Mirjam och därför skapade ett stort anakronistiskt fel i Koranen. Att det handlar om ett anakronistiskt fel styrks även av det faktum att Mirjam, Jesu mor, omnämns som syster till Aron i sura 19:27-28 (se under Sura 19:27-28). 

Pharaoh’s household picked him (Moses) up, to be an opponent and a sorrow for them. Pharaoh, Hamaan, and their troops were sinners. Pharaoh’s wife said, ”An eye’s delight for me and for you. Do not kill him; perhaps he will be useful to us, or we may adopt him as a son.” But they did not foresee.

The Hereafter is better, and more lasting. This is in the former scriptures. The Scriptures of Abraham and Moses.

Här talas det om Abrahams skrift(er). Men problemet är att det inte finns några skrifter författade av Abraham, åtminstone inga som man känner till. Det är möjligt att Muhammad syftade på böcker som Abrahams testamente (eng. Testament of Abraham) och Abrahamsapokalypsen (eng. Apocalypse of Abraham). Men dessa är inte författade av Abraham utan är pseudepigrafer (skrift som uppges vara skriven av en viss [känd] person utan att vara det). Både Abrahams testamente och Abrahamsapokalypsen dateras till någon gång mellan år 70 och 150 v.t., alltså nästan 2 000 år efter att Abraham levde.