Inom judendomen har man två huvudsakliga argument emot Jesus som deras utlovade Messias. Det ena är att Messias inte kan vara Gud. Och där håller jag med dem. Gud kan inte vara Messias och Messias kan inte vara Gud. Det är två titlar som aldrig går att förena. Det andra argumentet man har emot Jesus är att han inte uppfyllde vad som förväntas av Messias. Han förväntas 1) återupprätta det jordiska kungariket Israel. 2) samla det judiska folket från exilen. 3) återuppbygga Templet i Jerusalem. 4) skapa fred på jorden. 5) göra så att alla folk lär känna den ende sanne Guden.

Judarna menar att eftersom Jesus inte uppfyllde dessa saker när han kom för 2 000 år sedan kan han inte vara deras Messias, vilket låter logiskt. Det kristna motargumentet är att Jesus skall uppfylla allt detta när han kommer tillbaka. Men här menar judarna att det inte finns någon andra ankomst i Bibeln. Deras Messias skall komma en och inte två gånger. Vem har rätt? Det står inte bokstavligen i Bibeln att Jesus skall komma vid två olika tillfällen med 2 000 års mellanrum. Men underförstått, metaforiskt, finns hans två ankomster på flera ställen.

När man skriver om ett sådant här ämne är det lätt att övertolka texter för att man måste hitta bevis för två ankomster. Samtidigt säger Paulus att vi är ”förvaltare av Guds hemligheter” (1 Kor 4:1). Det finns med andra ord hemligheter i GT som är dolda och bara kan ses på ett djupare plan. Inom judendomen finns uttrycket ”70 faces of the Torah” (hebr. Shiv’im panim la-Torah) och innebär att moseböckerna rymmer en oändlig mångfald av tolkningar. Ett textavsnitt eller en vers kan tolkas på flera olika sätt. Låt oss se på Abrahams offrande av Isak.

En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Han sade till honom: “Abraham!” Han svarade: “Ja, här är jag.” Då sade han: “Ta din son Isak, din ende son som du älskar, och gå till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag ska visa dig.” … ”I din avkomma ska jordens alla folk bli välsignade, därför att du lyssnade till min röst.” Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare, och de bröt upp och gick tillsammans till Beer-Sheba. (22:1-19)

Om vi studerar hela denna händelse hittar vi mer än ”bara” Abrahams offrande av Isak. Det står att Abraham vände tillbaka till sina tjänare och att de gick tillsammans till Beer-Sheba. Följde Isak med? Det står inte uttryckligen. Enligt rabbinerna följde han inte med. Vart tog han i så fall vägen? Här kommer en intressant sak. Isak försvinner helt ur berättelsen ända fram till slutet av kapitel 24 när Rebecka (bruden) kommer till honom. Är det någon som börjar ana en koppling till Jesus och hans brud?

Strax efter Abrahams offrande av Isak står det att Rebecka (profetisk bild på den nya församlingen) föds, hon som senare gifter sig med Isak (profetisk bild på Jesus). I kapitel 23 dör Abrahams hustru Sara. Fortfarande är Isak i det fördolda (profetisk bild på Jesus hos Fadern). I kapitel 24 sänder Abraham ut sin tjänare (profetisk bild på Guds Ande) för att hitta en brud åt Isak. Rebecka väljer, av fri vilja, att följa efter tjänaren (församlingen leds av Anden) hem till Isak. Det är först då han blir synlig igen. Jag ser här en profetisk bild på Messias två ankomster. En första gång för att offras som syndoffer (se under 1 Mosebok 22), och sedan en andra gång för att ta emot sin församling (bruden).